annjoh

Här händer det viktiga saker minsann... Ajjemän.

back on track

Publicerad 2009-03-08 21:51:29 i Allmänt,

Jag är nu tillbaka i Blås-Ås efter att ha tillbringat en vecka hemma i Gislaved. En ganska rastlös vecka, och jag orkade inte klämma ur mig nåt blogginlägg. Jag har en känsla av att alla mina två läsare (eller nåt sånt) hade ganska bra koll på mig ändå, eftersom jag träffade den ena av dem. Trevligt för övrigt.
Det är lite känslomässigt påfrestande att fara och flänga mellan hemmen. Det behövs en eller två dagar tillvänjningstid i båda ändarna. Första dagen i hemma-Gislaved är jag oftast rastlös och längtar tillbaka till alla rutiner och vardagslunket på Birka. Men de första dagarna i hemma-Östersund är det lite märkligt att inte kunna ringa till Lisa och fråga om hon vill ta en kopp te, eller dra på sig jackan över pyjamasen och ta en promenad med Maria sent på kvällen. "Att skiljas är att dö en smula" lär någon ha sagt nån gång, och det stämmer.
Dock är det inte Gislaved i sig som hägrar. Det kommer alltid att vara hemma-hemma, där tryggheten finns, där man först lärde sig vilka vägar som snabbast leder dit man ska osv. Men den här veckan insåg jag verkligen att mina vägar leder bort från Gislaved, i alla fall för tillfället. Inte så att jag söker framgång, rikedom och lycka, eller att det är för "ohäftigt", men jag känner tydligt att jag och Gislaved är ganska färdiga med varandra och behöver en paus. Vi har helt enkelt inget mer att tillföra varandra just nu.

Att komma tillbaka till internatet innebär i och för sig inte odelad glädje det heller. Det är inte ett dugg mer spännande att komma ner i köket och försöka gissa vad folk har lagat för mat i veckan. Något med lök, om man tittar på golvet i alla fall. Köttfärs eller liknande om man tar sig en titt på spisen. Mycket mackor, smulor överallt.  Jag känner mig så fånig över att jag blir så FRUSTRERAD, men det kan inte hjälpas. Plöstligt har jag mycket mer förståelse för mammas tjat, som jag förut kunde tycka var så omotiverat. Dock har det aldrig varit till närmesevis (stavning?!) lika grisigt hemma som här.
Dessutom upptäckte jag att någon inkräktat på mitt frysutrymme (mycket moget lade jag över grejerna i någon annans hylla, men hallå, jag behövde mitt frysfack själv), och försett sig av min ost. Det är väl inte så farligt i och för sig, eftersom jag någon gång lånat smör av någon. Det går väl på ett ut så att säga. Men jag tycker att personen i fråga i alla fall hade kunnat vara så vänlig (nu när jag bjussat på osten) att lägga tillbaka den i påsen, istället för att bara lägga den uppe . Då hade den kanske inte fått hårda torra kanter och börjat mögla. Suck.

Dessutom gick min persienn sönder imorse, så utifrån ser det ut som om jag huserar i en knarkarkvart. Hoppas att vaktmästaren jobbar imorgon. Man kan bli utslängd om man bryter skolans drogpolicy, och det vore onekligen onödigt att äventyra ödet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela