annjoh

Tetris i resväskan, men med några kilo till godo ändå, hur nu det gått till.
Tiden i Spanien är slut, hur nu det gått till... Inatt får vi skjuts ner till Alicante, väskorna får åka bak på släpvagn eftersom vi har så möe grejer att de inte får plats i bagaget (kan vi inte skylla på att vår ledsagare har en liten bil?), pinsamt pinsamt.
Med mig har jag, förutom alla grejer man kan knö ner i en väska, en förkylning som cirkulerat runt bland alla utom Blanca samt en massa minnen. Jag tänker inte ens försöka resumera tiden här på bloggen, även om det kanske varit en bra idé med tanke på mina högst sporadiska inlägg, men huvudvärken är dominerande. Vill du veta något får du fråga.
Imorgon kl 13 räknar jag i alla fall med att angöra Gislaved i alla fall. Lunchlaxen är beställd, keso och Fäbodknäcke ska jag inhandla inom en snar framtid. Dejt med kusin och Ruben är inbokad. Första helgen har med andra ord alla förutsättningar för att bli bra, sen återstår att se: när slår Sverigetristessen till? Men, nu ska vi väl inte gå händelserna i förväg. Hemmahemma föröver, känns bra ändå.
Vi ses snart, om du vill!

Inatt drömde jag om pappa (eller Mathias, sånt där är ju ofta lite odefinierbart i drömmar) och knäckebröd. Jag tror att jag börjar känna mig redo att åka hem.