annjoh

... eller "Fem dagar med konstant grisrosa kinder". 

  Jag är tillbaka i Salamanca efter en, på spanska, "viaje de puta madre" (skitbra resa) till Andalusien, och det känns som att det var precis det som behövdes. Jag har skrattat, mått bra, skrattat, tyckt om resesällskapet lite mer för varje minut, skrattat osv. Den hemlängtan som låg och gnavde dagarna innan (förvisso ett pms-symptom, men ändock) har motats tillbaka in i ett mörkt hörn.
  Jag ska försöka knåpa ihop en liten beskrivning av vad vi såg och hade för oss, men det viktigaste - atmosfären, lukterna, internskämten, värmen, skratten, stämningen - det blir svårt att få med. En del saker är bäst live helt enkelt. Låt oss i alla fall säga att de här dagarna lätt placeras in under rubriken "De bästa", och att nästa gång jag bor i Spanien (utan att nämna när eller varför) söker jag mig nog mer söderut, gärna Sevilla.



  Och den alternativa rubriken beror på att jag under i stort sett hela resan var brutalt varm i ansiktet. Kanske för att det var varmt och gottigt i södern? Hela 22 grader på söndagskvällen. Det minsann, har ni det hemma i Sverige? Haha :)