Det där med strukturen får nog vänta ett tag till
Det verkar finnas någon konstig dragningskraft mellan mig och snöiga områden.
Idag gick jag hem från stan efter att ha åkt in till kyrkan (nej, alla hade faktiskt inte glömt bort mig!). Plötsligt fanns det två vägar att välja på, och jag tänkte att jag visste att de gick parallellt med varandra, så jag behövde inte gå upp till den asfalterade vägen. Det behövde jag inte heller. Förrän den privata vägen (ja, jag kanske struntade i återvändsgränd-skylten lite också) plötsligt ledde rakt in på en gård. Jag kunde nu välja mellan att gå ca 200 meter tillbaka, eller att ta mig över järnvägen. Jag valde det sistnämnda, och hoppades att det inte skulle vara så mycket snö i sluttningen... Det var mycket snö. Särskilt i mina skor efteråt. Men, jag slapp ju gå tillbaka.... hm...
Fredagskvällen med klassen var nästan onödigt trevlig, med mycket spel, mycket dans och brutalt mycket skratt, skratt, skratt! Vi var på dans- och spelmansträff i Åsarna, och sänkte medelåldern till 80 ungefär. Jag lade också märke till att vi var ungefär de enda som framträdde som inte hade matchande kläder. Vad är det för övrigt med västar? I de flesta fall är det bara brutalt fult!
Bilresan hem i mörkret var så där mysig som det bara är när man åker hem på natten efter att ha gjort något kul med folk man tycker om. Att klockan blev närmare tre innan jag kröp till kojs gjorde ingenting.
Under kvällen utspelades även följande dialog mellan Hanna och en pojk i klassen, vars allmänbildning inte verkar vara på topp riktigt... Men kul var det!! (Ja, jag satt i mitten och skrattade hela tiden)
Pojk: Varifrån kommer du egentligen Hanna? (efter att hon som den norrlänning hon är sagt "vars" istället för "var")
Hanna: Från Ö-vik
P: Få se nu, var ligger det nu igen?
H: Tvärs över landet, vid kusten.
P: Kusten? Vilken kust?
H: Öh.... Ja, men den vid vattnet...
P: Men, va, du är inte från Norge?
H: Nej, Bottenviken
Tyst tre sekunder
P: Jaaa... Den gamla viken ja.... (förvirring i rösten)
H: Men hallå? Vattnet mellan Sverige och Finland..!
P: Aha... där....
Nämnda pojke sa också i vår djur-ordlek, att Emu var ett slags buffeldjur (senare på kvällen såg jag en bildekal med "NEJ TILL EMU". Ett tecken på att jag inte borde godkänt det?). Igår löste jag ett korsord, och djuret Emu dök faktiskt upp. Dock visade det sig att det är en slags struts.... Det är inte så lätt alla gånger.
Idag gick jag hem från stan efter att ha åkt in till kyrkan (nej, alla hade faktiskt inte glömt bort mig!). Plötsligt fanns det två vägar att välja på, och jag tänkte att jag visste att de gick parallellt med varandra, så jag behövde inte gå upp till den asfalterade vägen. Det behövde jag inte heller. Förrän den privata vägen (ja, jag kanske struntade i återvändsgränd-skylten lite också) plötsligt ledde rakt in på en gård. Jag kunde nu välja mellan att gå ca 200 meter tillbaka, eller att ta mig över järnvägen. Jag valde det sistnämnda, och hoppades att det inte skulle vara så mycket snö i sluttningen... Det var mycket snö. Särskilt i mina skor efteråt. Men, jag slapp ju gå tillbaka.... hm...
Fredagskvällen med klassen var nästan onödigt trevlig, med mycket spel, mycket dans och brutalt mycket skratt, skratt, skratt! Vi var på dans- och spelmansträff i Åsarna, och sänkte medelåldern till 80 ungefär. Jag lade också märke till att vi var ungefär de enda som framträdde som inte hade matchande kläder. Vad är det för övrigt med västar? I de flesta fall är det bara brutalt fult!
Bilresan hem i mörkret var så där mysig som det bara är när man åker hem på natten efter att ha gjort något kul med folk man tycker om. Att klockan blev närmare tre innan jag kröp till kojs gjorde ingenting.
Under kvällen utspelades även följande dialog mellan Hanna och en pojk i klassen, vars allmänbildning inte verkar vara på topp riktigt... Men kul var det!! (Ja, jag satt i mitten och skrattade hela tiden)
Pojk: Varifrån kommer du egentligen Hanna? (efter att hon som den norrlänning hon är sagt "vars" istället för "var")
Hanna: Från Ö-vik
P: Få se nu, var ligger det nu igen?
H: Tvärs över landet, vid kusten.
P: Kusten? Vilken kust?
H: Öh.... Ja, men den vid vattnet...
P: Men, va, du är inte från Norge?
H: Nej, Bottenviken
Tyst tre sekunder
P: Jaaa... Den gamla viken ja.... (förvirring i rösten)
H: Men hallå? Vattnet mellan Sverige och Finland..!
P: Aha... där....
Nämnda pojke sa också i vår djur-ordlek, att Emu var ett slags buffeldjur (senare på kvällen såg jag en bildekal med "NEJ TILL EMU". Ett tecken på att jag inte borde godkänt det?). Igår löste jag ett korsord, och djuret Emu dök faktiskt upp. Dock visade det sig att det är en slags struts.... Det är inte så lätt alla gånger.