Materialist, javisst!
Birkas folkmusiklinje har nu återvänt till Östersund efter att ha förlustat sig i Umeå. Helgen och festivalen var kalas på många sätt! Dock började det hela tämligen dramatiskt med att Erin fick kom för sent och fick springa efter bussen för att hinna med.
Bussresan mellan Östersund och Umeå var erbarmligt tråkig (för att citera Jonas: "undrar hur många tusen träd vi sett idag?"), men till sist kom vi fram, och lyckades skrämma slag på Mimerskolans expeditionspersonal när vi kom inklampandes och sa att vi tänka sova på deras skola i helgen, kunde de säga vart vi skulle ta vägen? "VA?!" Efter en förvirrad halvminut fick vi dock vägbeskrivningen till en iskall och halvsunkig gympasal som blev vårt tillfälliga hem. Speglar och tvål inne på toaletterna hade höjt standarden avsevärt.
Jag har sett så många bra band i helgen! Ranarim, Norrland+Kraja, Kraa, Folkoholics mfl. Mm, musik! Att det gick bra på vår spel-till-dans-halvtimme är också ett plus.
Något som tyvärr drog ner upplevelsen var att jag tappade min sjal. Materialistiskt att sörja något sådant kan tyckas, men ja... Det här var en så perfekt sjal, den personifierade mig på nåt sätt... Mossgrön. Nu måste jag alltså inleda ett omständigt sökande efter en ny halsduk, och sedan en viss tillvänjningstid innan den känns som jag. Ack och ve. (Man skulle kanske kunna tro att det här är skrivet med ironi, dock vill jag upplysa om att jag är uppriktigt smådeppig över min förlorade sjal.)
Ska man se livet från den ljusa sidan gick jag in på Åhléns, på jakt efter löv-örhängena som inte varit kompletta sedan jag tappade det ena i julas. Vad hittade jag, om inte ett sista par löv-örhängen? Silverfärgade dock, men jag antar att man inte kan få allt. Jag slog till direkt och kände mig lite nöjd. Nu återstår bara att se om jag kommer att våga använda dem, eller om jag kommer att vara rädd för att tappa ett utav de här också. (Tänk dig Hajen-soundtracket i bakgrunden)
Min förkylning vägrar att ge sig av, trots att jag sagt till på skarpen flera gånger! Jag har inte joggat på över en vecka, men eftersom det de senaste dagarna mest handlat om ett överskott av snor har jag tänkt ge mig ut på en försikig liten runda imorgon(jag vet ju egentligen att man inte ska jogga när man har ont i halsen, men jag lyckades på nåt sätt intala mig att jag kunde lura systemet förra veckan. Hoppas att jag inte lurar mig själv imorgon igen). Kul att se om konditionen farit all världens väg. Jag är trött på det här nu.
Bussresan mellan Östersund och Umeå var erbarmligt tråkig (för att citera Jonas: "undrar hur många tusen träd vi sett idag?"), men till sist kom vi fram, och lyckades skrämma slag på Mimerskolans expeditionspersonal när vi kom inklampandes och sa att vi tänka sova på deras skola i helgen, kunde de säga vart vi skulle ta vägen? "VA?!" Efter en förvirrad halvminut fick vi dock vägbeskrivningen till en iskall och halvsunkig gympasal som blev vårt tillfälliga hem. Speglar och tvål inne på toaletterna hade höjt standarden avsevärt.
Jag har sett så många bra band i helgen! Ranarim, Norrland+Kraja, Kraa, Folkoholics mfl. Mm, musik! Att det gick bra på vår spel-till-dans-halvtimme är också ett plus.
Något som tyvärr drog ner upplevelsen var att jag tappade min sjal. Materialistiskt att sörja något sådant kan tyckas, men ja... Det här var en så perfekt sjal, den personifierade mig på nåt sätt... Mossgrön. Nu måste jag alltså inleda ett omständigt sökande efter en ny halsduk, och sedan en viss tillvänjningstid innan den känns som jag. Ack och ve. (Man skulle kanske kunna tro att det här är skrivet med ironi, dock vill jag upplysa om att jag är uppriktigt smådeppig över min förlorade sjal.)
Ska man se livet från den ljusa sidan gick jag in på Åhléns, på jakt efter löv-örhängena som inte varit kompletta sedan jag tappade det ena i julas. Vad hittade jag, om inte ett sista par löv-örhängen? Silverfärgade dock, men jag antar att man inte kan få allt. Jag slog till direkt och kände mig lite nöjd. Nu återstår bara att se om jag kommer att våga använda dem, eller om jag kommer att vara rädd för att tappa ett utav de här också. (Tänk dig Hajen-soundtracket i bakgrunden)
Min förkylning vägrar att ge sig av, trots att jag sagt till på skarpen flera gånger! Jag har inte joggat på över en vecka, men eftersom det de senaste dagarna mest handlat om ett överskott av snor har jag tänkt ge mig ut på en försikig liten runda imorgon(jag vet ju egentligen att man inte ska jogga när man har ont i halsen, men jag lyckades på nåt sätt intala mig att jag kunde lura systemet förra veckan. Hoppas att jag inte lurar mig själv imorgon igen). Kul att se om konditionen farit all världens väg. Jag är trött på det här nu.