men blä!
Idag är en halvkonstig dag. Jag skulle kunna fylla hela inlägget med "trött trött trött trött", men jag antar att man skulle fatta budskapet hyffsat snabbt.
Jag tror att jag håller på att utveckla någon slags halv-personlighetsklyvning. Ena minuten kan jag vara innerligt trött på att spela, men nästa så är jag jättesugen på att lära mig en ny låt. Iofs uppstår det mest när vi loopat en låt ca 350 gånger, så det skulle kunna vara så att jag bara tröttnat på låter. Kan det vara så enkelt? Det vore ju smidigt, eftersom låtbyte på ett mycket effektivt sätt skulle spara in en massa psykologbesök.
Håller på och ser över vilket sätt som är billigast att ta sig hem på på sportlovet (och det är en sport i sig). Varför ska det vara så pissigt dyrt att åka tåg? Det är ju helt ologiskt att det miljövänligaste färdmedlet är det dyraste! Vad tror SJ egentligen, att jag är gjord av pengar? Nä, nu verkar det som om det får bli buss istället, med ett övernattningsstopp hos faster i Mora, och sedan luncha hos gammelmoster(som f. ö. skickade en 100-lapp idag, tack och bock, fritt fram) i hufvudstaden. Usch. Buss mellan Östersund och Gislaved är verkligen en hisnande tanke. På ett negativt sätt.
På hemvägen får det dock bli tåg, och då kommer genast följdfrågan; är det värt 300 kronor för en liggplats, eller räcker det med sittplats? Jag ska ringa och klaga för, jag menar konsultera, min ömma moder (som skickligt ignorerar mina hintar om ekonomiska bidrag till hemresor).
Idag är den fjärde dagen som icke-godisätare. Jag åt visserligen kakao igår för att stilla ett chokladsug, men det måste väl ändå räknas som mer behärskat än att vältra sig i chokladen som ligger och bidar sin tid i min garderob. Heja mig. Jag ska tänka ut ett bra tillfälle, och då ska jag frossa. Eller unna mig, som det så fint heter, på ett värdigt sätt.
Nu ska jag ut och jogga, bara för att ytterligare förstärka bilden av att vara nyttig. Hej hopp.
(Jag råkade läsa igenom mitt inlägg nu, innan jag tryckte på publicera. Det är ju bara en massa ointressant, fullständigt onödigt dravel. Det sorgliga med det är att det trots allt är min vardag.)
Jag tror att jag håller på att utveckla någon slags halv-personlighetsklyvning. Ena minuten kan jag vara innerligt trött på att spela, men nästa så är jag jättesugen på att lära mig en ny låt. Iofs uppstår det mest när vi loopat en låt ca 350 gånger, så det skulle kunna vara så att jag bara tröttnat på låter. Kan det vara så enkelt? Det vore ju smidigt, eftersom låtbyte på ett mycket effektivt sätt skulle spara in en massa psykologbesök.
Håller på och ser över vilket sätt som är billigast att ta sig hem på på sportlovet (och det är en sport i sig). Varför ska det vara så pissigt dyrt att åka tåg? Det är ju helt ologiskt att det miljövänligaste färdmedlet är det dyraste! Vad tror SJ egentligen, att jag är gjord av pengar? Nä, nu verkar det som om det får bli buss istället, med ett övernattningsstopp hos faster i Mora, och sedan luncha hos gammelmoster(som f. ö. skickade en 100-lapp idag, tack och bock, fritt fram) i hufvudstaden. Usch. Buss mellan Östersund och Gislaved är verkligen en hisnande tanke. På ett negativt sätt.
På hemvägen får det dock bli tåg, och då kommer genast följdfrågan; är det värt 300 kronor för en liggplats, eller räcker det med sittplats? Jag ska ringa och klaga för, jag menar konsultera, min ömma moder (som skickligt ignorerar mina hintar om ekonomiska bidrag till hemresor).
Idag är den fjärde dagen som icke-godisätare. Jag åt visserligen kakao igår för att stilla ett chokladsug, men det måste väl ändå räknas som mer behärskat än att vältra sig i chokladen som ligger och bidar sin tid i min garderob. Heja mig. Jag ska tänka ut ett bra tillfälle, och då ska jag frossa. Eller unna mig, som det så fint heter, på ett värdigt sätt.
Nu ska jag ut och jogga, bara för att ytterligare förstärka bilden av att vara nyttig. Hej hopp.
(Jag råkade läsa igenom mitt inlägg nu, innan jag tryckte på publicera. Det är ju bara en massa ointressant, fullständigt onödigt dravel. Det sorgliga med det är att det trots allt är min vardag.)