annjoh

Min cykel borde inte få kallas för cykel. En mer passande beskrivning vore marackas på hjul. Är man inte riktigt med på noterna kan den även förvandlas till en dödsmaskin på hjul om man har otur. Det där med att låset skakar ner mellan ekrarna är kanske inte jättesmidigt.
  I alla fall. Det mesta är lite snett och vint: framhjulet skumpar upp och ner, bakhjulet vinglar åt sidorna. Ringklockan fyller inte längre nån funktion, utan bidrar bara till det allmänna skramladet när jag far fram (har nog aldrig cyklat baklänges faktiskt). Cykelkorgen är lite deformerad efter att ha blivit sned och försökt återformats efter alla de otaliga gånger som cykeleländet ramlat (avsevärd förbättring efter att vi bytte stöd). Kedjan skulle kanske behöva spännas. Kedjeskyddet har fadern fått laga två-tre gånger. Det är lika spännande varje sommar, ska det hålla eller inte? Stänkskärmarna är också lite vinda, och är tillsammans med pakethållaren det som skramlar mest.
  Tro nu inte att jag är missnöjd med min hoj. Den fyller ju sin funktion fortfarande, även om jag får tänka som mamma gjorde om vår gamla volvo: " så länge det skramlar vet jag ju att allt är med, det är när det är tyst som jag blir orolig". Och med tanke på att ringklockan som sagt är trasig är det ju inte så dumt att det skramlar. Så här innan de har hunnit sopa alla cykelbanor hörs jag nog på ungefär 100 meters håll (i båda riktningarna!).
Jag tänkte låta en kommentar från fadern avsluta. Tyvärr minns jag inte riktigt hur han sa, men båda alternativen är ju ganska talade: "Ja, det är det då ingen spioncykel det där..." eller "Du smyger inte på nån med den där.."