annjoh

Här händer det viktiga saker minsann... Ajjemän.

No shit..?! eller Aaah!

Publicerad 2010-06-24 00:20:43 i Allmänt,

  Pappas granne bjussade på kvällfika bestående av svindyra jordgubbar ikväll. Snällt. Dessutom verkade hon genomföra någon slags "nej, du vill inte alls flytta till Mora"-kampanj, som nog var tämligen fruktlös. Han har nog bestämt sig en gång för alla, pappsen.
 Samma pappa, påminde att vi inför resan till Mora imorgon, får göra smörgåsar själv. No shit Sherlock?! Den här gången också?! Det är alltså precis som de föregående, ptja, åtta åren, inga förändringar? Jo, lite osäker var jag ju, kanske har smörgåsbredning blivit ditt kall här i livet.
(Åh, vad elak jag verkar... Och bara mot pappa så här offentligt också. Det är för att jag vet att mamma läser min blogg, så jag kan ju inte säga nåt om henne. Här^^ )


  Ikväll mailade jag med min lärare uppe i hufvudstaden (han bjöd inte jordgubbar), och fick veta att jag blev GODKÄND (!!!) på områdeskunskapstentan, även om det citat: "inte gick lika bra som på den muntliga redovisningen", men det kan jag leva med, absolut (även om jag förstås hade för avsikt att glänsa, det medger jag)! 
  Aa, vilken lättnad, qué alivio! Hej då omtenta! Jag skjuter den erfarenheten på framtiden ett tag till (och fortsätter alltså att vara ett nervöst vrak varje gång det går dåligt på en tenta, för vem vet VAD som skulle hända om jag misslyckades?! Jordens undergång? Mormor skulle bli tvungen att sälja sin själ? Ett världskrig utbryter? Eller kanske ingenting alls? Neeeej, inte skulle det väl kunna vara så enkelt?).

  Jag kan också meddela att jag sedan ungefär igår eftermiddags kan andas helt normalt, tack och lov. Det var inte utan att det kändes lite fånigt varje gång jag var tvungen att lyfta upp armen över huvudet på bästa prima ballerina-manéer för att kunna ta ett ordentligt andetag.
 Nu har jag alltså inte ont någonstans (blåsan på högerfoten är förvisso kvar, men vis av tidigare erfarenhet låter jag den vara ifred), peppar peppar. Och nya joggingskorna invigdes i Gräfthultsbacken igår. Huvaligen, jag säger då det... Tur att jag inte kom ihåg hur brant den var, bara att det nog skulle finnas en ganska rejäl backe. Ja, jag säger då det... Gräfthultsbacken alltså.... (fast inget slår Birkabacken!)

  För övrigt är jag inte helt disciplinerad med träningen nu när jag inte betalar för det längre (gymkort är ju banne mig svindyrt, så det är klart att man går och tränar: man vill ju ha valuta för pengarna!), och om det fortsätter i den här stilen hela sommaren, så kommer jag kunna kalla mig för Volvo i slutet av augusti. Dagens mest pulshöjande (förutom cykelturen uppför backen till pappa, dagens enda motion!) var när en stor schäfer utanför Lidl försökte äta upp mig (om det varit augusti redan, hade jag kunnat be er föreställa er scenen i Lejonkungen, när Nala jagar Pumbaa). Alla som sett mig försöka utöva friidrott vet att det inte är min starka sida, uppenbarligen inte ens när jag blir rädd, så jag hoppade nog bara ca 50 cm, både horisontellt och vertikalt. Istället gav jag prov på min musikaliska ådra, och gav ifrån mig ett vackert "IIaah!". Tonarten väljer jag att inte uttala mig om.

 Buenas noches!

Kommentarer

Postat av: Maria

Publicerad 2010-06-24 10:48:37

Grattis!!! Visste att du skulle klara dig duktiga unge :D Ha det så trevligt där uppe i norr nu! Kraaaam!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela