Man blir som man umgås
Jag brukar normalt sett inte ha några problem med att vakta min tunga, kanske för att jag inte har för vana att vara särskilt grov i mun. Men nu, efter mindre än en vecka med nytt sällskap, var min reaktion när katteländet kräktes på golv: "Gato de puta!", och ibland kommer jag på mig själv med att vilja säga "joder!", eller bara "jooo..!" som är förkortningen. Eftersom jag inte vill lära er en massa fula ord så lämnar jag det till er att översätta om ni är intresserade. Vilken tur att mamma lärt mig att man inte måste säga allt man tänker!